Allergimärkning tolkning av spårmängder

Om allergimärkning och “kan innehålla spår av..”

Hur skall man tolka allergimärkningen “Kan innehålla spår av …”?

Allergimärkningen “Kan innehålla spår av…” är troligen den som feltolkas mest av all livsmedelsinformation. Det finns inte lagstiftade regler för hur märkningen skall användas. Istället finns så kallade branschriktlinjer som säger att man bör rengöra så gott det går och kontrollera att det man producerar är rent för (ej deklarerade) allergener. Man får använda märkningen ´kan innehålla spår av..´om kontamination är omöjligt att kontrollera, sporadisk förekommande och dokumenterad genom rengöringskontroll, testresultat eller säkerställd konsumentreaktion.

Då märkningen dök upp för runt 10 år sedan, kunde den tolkas som att tillverkaren hade en medveten kvalitetsavdelning som noga tänkte genom sin produktion. Redan tidigare hade stora tillverkare tänkt genom att man skulle börja dagen med ren mörk choklad med få allergener och ta mjölkchoklad med nötter sent på dagen innan man avslutar med rengöring av all produktionsutrustning. Därmed kan man minimera risken för att rester av hasselnötter och mjölk förorenar den mörka chokladen. Men hur blir det om man efter mörk choklad gör mjölkchoklad, för att så göra mörk mjölkfri choklad med nötter? Kommer det finnas spår av mjölk i den mörka chokladen med nötter?

Här är tolkningarna olika. Givetvis kommer en tillverkare av allergimat som märker sina varor med “Fri från…” att vara mer försiktig än någon som producerar för icke-allergiska kunder. Extremexemplet är tillverkaren Marthomi som gör Zero Zebra choklad utan någon av de vanligaste 14 allergenerna. De märker inte sina varor med ‘kan innehålla spår av’, då ingen allergener någonsin påvisats i någon produkt, och varje batch kontrolleras individuellt för allergener. Risken för förorening är alltså minimal. MEN små rester av förre produktionskörningen kan ligga kvar i produktionsutrustning även efter noggrann rengöring. Jag har själv reagerat på mat som förvarats i väl rengjord kesoförpackning, då plasten sög i sig mjölkprotein som sedan förorenade matvaror som låg i den diskade förpackningen. Man kan alltid hitta möjligheter för att förorening kan ske, och då några allergiker är mycket känsliga blir det svårt att lämna garantier. En vanlig chokladtillverkare skulle aldrig ange en sådan risk, och inte märka eller varna för det. Samtidigt möter jag ständigt kunder som är mer rädd för Zero Zebra än för en standardchoklad som inte är lika noggrant producerad och kontrollerad. Och mycket känsliga person kan reagera. Är man mycket känslig, bör man endast äta varor som producerats i kontrollerade miljöer. T.ex. görs det mesta av Bonvita, Sweet Williams och Plamil i produktionslokaler där nötter och mjölk inte någonsin har förekommit. Varor som innehåller nötter eller jordnötter är oftast producerade i lokaler där man inte producerar varor för allergiker.

Det finns inga gränsvärden för när ´spår av´märkning skall göras. En vara som är märkt “kan innehålla spår av..” kan innehålla höga halter eller vara helt ren. När jag som återförsäljare kontaktar vissa små producenter, kan jag ibland få känslan av att de är mindre medvetna om risken för allergener i sina varor. Risken är att de inte kontrollerar så noggrant och ofta, och därför inte märker varor med att de kan innehålla spårmängder allergener. Uppenbart borde många t.ex. märka sina produkter med texten “producerad i en fabrik som också hanterar mjölk, nötter, vete, gluten etc”, fast det är sällan man ser det även när man vet att så är fallet. Först om kommunen skulle få för sig att kontrollera och hittar höga halter, kommer de få en anmodan om att ändra allergimärkningen.

Vete är en annan vara som många reagerar på även i mindre mängd. “Glutenfri” har länge egentligen bara varit glutenreducerat, du kan läsa mer om reglerna på celiakiförbundets sida. Allt eftersom det blivit lättare att analysera och många har berättat att de mår dåligt även av mindre mängd gluten, så har halterna för ‘glutenfritt’ sjunkit från 200ppm, till 100ppm, och vidare ned till dagens 20ppm. Dessutom finns även betäckningen ‘naturlig glutenfri’ som betyder 0ppm. All pasta och mjöl vi säljer på www.glutenochmjolkfri.se är naturlig glutenfri.

Inte alla undviker gluten för att de har celiaki. Några är allergiska mot vete, och då kan dagens glutenfria produkter skapa problem även om mängden gluten är liten. Många med proteinintolerans, som är vanligt vid neuropsykiatriska diagnoser, reagerar också på mycket små mängder gluten och kasein (mjölkprotein).

Stärkelse och modifierad stärkelse är alltid gluten- och vetefri om det inte specifikt är märkt som “vetestärkelse” eller “mod. stärkelse (av vete)”. (Läs mer om regelverket för allergimärkning här) Undantaget är glukossirap som får göras på vete utan att märkas, då halterna av gluten är obefintliga. Om man inte kan analysera förekomsten av gluten, kan man ju inte heller kontrollera om det är gluten i produkten. Undantaget gäller också maltodextrin, som alltså teoretisk kan innehålla spårmängder av gluten. Enligt informatörer på livsmedelsverket är halterna gluten som flyger runt i en vanlig livsmedelsaffär (särskilt runt mjöl och bröd får man anta) större än halterna i maltodextrin och glukossirap. Om man upplever att man reagerar på dessa, men inte har problem att gå förbi mjölhyllan i butiken, kan det alltså vara annat som spökar; en annan allergi, eller matvaror som innehåller spårmängder som inte deklareras på förpackningen.

Märkningen “kan innehålla spår av…” skall man givetvis ta på stort allvar vid stark allergi, samtidigt som det nog är betydligt säkrare att äta en vara från en tillverkare som producerar medvetet för allergiker än en mindre tillverkare som producerar för den stora massan och inte känner till sina egna föroreningar. Om man vet att en liten producent har varor som innehåller de allergener man reagerar på, bör man undvika alla varor de producerar då risken för förorening är stor även om de inte märker varorna med ‘kan innehålla spår av..’. På GlutenochMjolkfri.se har vi verkligen ansträngt oss för att hitta bra tillverkare och inte tagit in producenter som vi anser oseriösa på allergimärkning. De som tillverkar allergimat har oftast mycket goda rutiner för att undvika att maten blir förorenad.

För de flesta med allergi och intolerans går spårmängder bra. Det skall ju bara vara spår, och ofta finns inga allergener alls. Nötallergiker reagerar ofta allvarligt även på små mängder. Då är försiktighet viktigt samtidigt som märkningen oftast är mycket bra just för nötter. För andra allergier kan det vara en stor begränsning att utesluta allt som kan innehålla spårmängder, och kanske onödigt. Här får man väga fördelarna med ett större matutbud med hur starka och långvariga symtom man får.