Jag hade kolik då jag var liten. 3-månaders kolik het det sig. Efter 4 sömnlösa månader gick min mor åter till läkaren: Kolik kan de ha tills de är 6 månader hette det då. Åtta sömnlösa månader senare var svaret att man kunde ha kolik tills man är ett år. (Varför blev jag inte läkare, tänk att få så bra betalt för att säga dumheter). Min kolik varade i 30 år. Läkare menade att det bara var stress som orsakade mina magbesvär, men trots deras avfärdandes var jag övertygad om att lösningen låg i ett annat kosthåll. Jag slutade lyssna på experter och började min resa till en bättre hälsa.

Steg 1 var att ta bort all mat som är vanligt att reagera på och som man äter ofta. Jag trodde i min enfald att jag skulle bli bättre över natten, men ingenting hände. Efter någon vecka försökte jag äta lite rått ägg. Och mådde dåligt. Ost, och mådde dåligt. Slickade på lite jäst, och kräktes. Efter kort tid på en strikt eliminationsdiet hade min kropp plötsligt börjat reagera på allt möjligt.

Jag slutade tro på att man bara kan ha allergier, laktosintolerans eller celiaki, och tog bort alla mjölkprodukter, jäst, bröd och rå ägg under en period. Det blev bättre! Min 30-år långa ihållande diarré försvann. Många månader senare lärde jag om candida, och tog även bort allt socker och snabba kolhydrater från kosten. Jag mådde bra, eller bättre. Bra matsmältning får man inte över natten, men jag var på väg dit. Jag mötte läkare som berättade för mig att jag inte egentligen var friskare, det var bara placebo. Placebo betyder att något är trams, men att de som tror på det mår bra även om det bara är trams. Jag gillar placebo. Min diarré var borta, jag pruttade inte hela tiden (det är såå pinsamt!) och sov mindre, kände mig utvilad, glad och pigg. Om det är placebo, så önskar jag att alla skall få uppleva placebo-effekten.

I eftertid har jag faktisk fått en diagnos: proteinintolerans. Jag har en enzymdefekt som gör att jag inte kan bryta med mjölkproteinet. Kvar blir rester som kan komma ut i blodbanan, gå genom blod-hjärna-barriären och påverka tankar. Typisk för de med proteinintolerans är att man både har problem med matsmältningen och också något problem med psyket: det kan vara tvångssyndrom, depression, ADHD/ADD, Asperger eller annan psykiatrisk sjukdom i starkare eller mildare form. Konstant diarré och osmälta matrester gjorde också att hela bakteriefloran i min tarm kom i obalans. När det är i obalans, kan man få svampöverväxt. Candidainfektioner kan göra att tarmen blir mer genomsläpplig och mer toxiner och matmolekyler kommer ut i blodbanan. Man kan även få problem med att suga upp näring som vi behöver.

Som barn hade jag alltid stora sprickor i mungiporna. Bristsymptom på B-vitamin, visar det sig. Därför tar jag numera B-vitamintillskott. De vanliga svenska fungerar inte på mig, om jag tar en svensk tablett som innehåller hela det svenska dagsbehovet, så får jag sprickor. Jag köper kosttillskott som ger 5 gånger dagsdosen, då mår jag bra.

Nu har jag levd mjölkfritt och glutenfritt och sockerreducerad i många år, och min matsmältning fungerar jättebra. Jag måste fortfarande ta extra B-vitaminer och zink, och sedan tar jag enzymer som hjälper mig att smälta mjölkproteinet.

Efter alla år med egna erfarenheter av matsmältningsproblem och alla kontakter jag haft med vänner, bekante och kunder har jag fått en bra hum om hur man går tillväga för att få en bra magsmältning. Mina erfarenheter tänker jag dela med mig av i denna bloggen.