Histamin och histaminintolerans
Histaminintolerans en vanlig bov bakom IBS, migrän, sömnstörningar och nästäppa
Som kostrådgivare möter jag ofta människor som sliter med olika kroniska sjukdomar och besvär. Många har magproblem som IBS, andra har psykiska problem som autism koncentrationsstörningar ADHD eller tvång, och en annan stor grupp har olika autoimmuna sjukdomar. Gemensamt är att de alla kan ha en skadad och läckande tarm. En skadad tarmslemhinna producerar mindre enzymer och gör det svårare för goda bakterier att verka i tarmen. Det leder till matintolerans. Tarmen kan inte fullt ut smälta all mat vi äter och låter matmolekyler passera över i blodet där de kan orsaka påverkan på hjärna, nervsystem och på immunsystemet.
För att bli av med många kroniska sjukdomar, behöver vi hitta grundorsaken. Ofta ligger en skadad och läckande tarm bakom. Vi behöver läka den genom rätt diet och ge stöd i form av olika kosttillskott. Det som retar tarmen är ofta livsmedel som vår kropp har svårt att bryta ner; kanske för att vi har en medfödd enzymdefekt eller en lägre enzymproduktion, kanske en maginfektion har skadad tarmslemhinnan och tillfälligt begränsad vår matsmältningsförmåga, eller kanske har långvarig intag av gifter som alkohol skadad tarmslemhinnan. Som tur är, har kroppen en god förmåga att läka om vi lägger förhållanden tillrätta. En grupp matkemikalier som ofta ställer till det vid kronisk sjukdom, är histamin som vi skall berätta mer om här! [Läs mer: referens 1 & 2]
Vad du bör veta om Histamin
De flesta känner till anti-histaminer som ett läkemedel vid allergi, men har i övrigt ingen aning för vad histamin är. Histamin är viktigt, då det skyddar oss vid skada. Histamin finns runt om i hela kroppen. Det ligger där beredd i fall vi skulle komma att göra illa oss. Vid skada frisätts histamin, och skapar en inflammation som hjälper kroppen att begränsa skadan och att läka. När histamin frisätts blir man svullen och blodådror utvidgas. Mycket histamin finns i de delar av kroppen där vi lättare skadar oss, som näsa, mun, fötter samt runt alla blodådror.
Symptom på histaminintolerans [3]
När vävnaden svullnar i lungorna och andningsorgan får vi svårt att andas och får nästäppa. Om tarmarna drabbas, får vi diarré. Många upplever även illamående, buksmärtor och gaser. I andra delar av kroppen kan inflammationen ge svullnad, artrit, smärtor. Om blodflödet till hjärnan stryps kan det ge huvudvärk och migrän. När mycket histamin frisätts, kan symptom som liknar de vi får vid olika allergier uppkomma, såsom rinnande, kliande ögon, nysningar, klåda, eksem eller nässelfeber. Andra får yrsel, blodtrycksfall eller hjärtarytmier.
Histamin är med och styr över vår sömncyklus, eller snarare vår vakenhet, och kan göra att vi vissa nätter får svårt för att somna. Andra somnar, men vaknar vid 3-snåret och kan inte somna om. Histamin styr också vår kroppstemperatur och vår aptit. Sprutar man in histamin direkt i blodet, kommer blodådror att utvidga sig, och blodtrycket faller snabbt. Det är det vi kallar anafylaktisk chock och som vissa personer med stark allergi i värsta fall kan dö av.
Histaminrik mat
Histamin finns i våra muskler, men även i allt kött vi äter, i fisk, skaldjur och även i proteinrika livsmedel som ägg och mjölk. Alla är de livsmedel med hög proteinhalt. När proteinrik mat utsätts för bakterieangrepp, kommer histamin att bildas. Ju längre tid bakterier får verka på maten, ju mer histamin bildas. Därför finns histamin i rikliga mängder i all lagrad mat; i korv, torkad skinka, surströmming, syrad mjölk som yoghurt, i mögelost och så vidare. Nyslaktad kött innehåller inte så mycket, så köper man butiksförpackad köttfärs är nivåerna låga den dagen köttfärsen är mald. Lägg sedan köttet i frysen, för i kylen bildas det snabbt histamin. Tillagad kött från gårdagens middag kan innehålla höga halter. Förvara därför alltid lagad mat i frysen, inte i kyl, om du är känslig för histamin.
Skaldjur förgås snabbt, och blir mycket snabbt rikt på histamin. Var därför mycket försiktig med alla former för skaldjur om du vill undvika histamin.
Fisk är också känsligt. Nyfångad fisk går oftast bra, men fisk som man köper i fiskdisken kan ha legat på is i flera dagar och är inte att rekommendera om man är känslig för histamin. Särskilt gäller det rund fisk som inte är rensad. Där kommer fiskens tarmbakterier i kontakt med fiskköttet, och ger snabbt en ökning av histaminmängden i fisken. Köp därför endast rensad fisk som frysas in snabbt efter fångst. Säkrast är att köpa fisk som är fångat på industritrålare där fisken direkt efter fångst frysas ner ombord på båten.
Kött som är vakuumförpackad kan ibland ha legat i månader i kyldisken. Även om köttet inte ruttnar, bildas det histamin, och för känsliga är det därför bättre att välja fryst kött eller att endast köpa vakuumförpackad kött om packdatum var kort innan du köper det och äter eller lägger i frysen hemma.
Alla former för fermenterad mat är olämpligt om man har histaminintolerans. Undvik hårdost och mögelost. Undvik salami, korv och torkad skinka. Undvik surströmming och konserverad fisk och kött. Även fermenterade grönsaker och probiotika kan ge symptom.
Histaminfrisättande Mat
I tillägg till mat som i sig är rik på histamin, finns det livsmedel som orsakar att vår egen kropp bildar och frisätter kroppseget histamin. Absolut viktigast är att undvika alkohol. Alkohol innehåller i sig inte histamin, men det frisätter histamin i kroppen, gör tarmen mer genomsläpplig och hämmar kraftigt kroppens egen enzymaktivitet som ska bryta ner histamin. Vin och öl är dessutom fermenterade produkter som innehåller histamin.
Andra livsmedel som kan frisätta histamin i kroppen är: kakao, spenat, bovete, nötter, plommon, ananas, tomat, citrusfrukter, jordgubbar, rå äggvita, fläskkött, senap, chili och lakrits. Även tillsatser som glutamat (smakförstärkare), bensoat, nitrit/nitrat och sulfit är frisättare.
Har du histaminintolerans?
Tyvärr finns inga bra tester för att avgöra om man har histaminintolerans. Man får gå på symptom. Ofta liknar symptomen på de man får av olika allergier, men allergitester är ofta negativa. Histaminintolerans verkar ha viss ärftlighet, och är vanligare om man har föräldrar/syskon/barn med histaminintolerans. Annan tarmsjukdom kan också öka risken att utveckla histaminintolerans, då en skadad tarm inte kan producera lika mycket diaminoxidas som en frisk tarm. Som alltid vid matintolerans, är det viktigt att undvika de ämnen kroppen reagerar negativt på, och låta tarmen få vila så den kan läkas och symptomen på sikt kan minska.
Då det inte finns tillförlitliga tester, är dagens rekommendationer att prova att reducera histaminbelastningen under en period på 4-6 veckor för att därefter provocera. Känner man att symptom försvinner för att sedan återkomma vid provokation, så får man försätta att reducera histamin ett tag framöver.
Kosttillskott som kan hjälpa vid histaminintolerans
- Många känner att det hjälper att tillföra kroppen extra DAO (diaminoxidas) som bryter ner histamin. Ta enzymer 20min innan måltid, eller öppna och krossa kapslarna för full effekt. Rekommendationen är 1-2 kapslar vid varje huvudmål, här kan man prova sig fram vad som behövs.
- B6 är viktigt för att kroppen kan bilda DAO själv, och många behöver ett tillskott av B-vitamin om man lever på diet. För de med histaminkänslighet är oftast P5P ett bättre alternativ än syntetisk B6.
- Magnesium i form av magnesiumcitrat, magnesiummalat, magnesiumsulfat eller annan organisk magnesium är ofta viktigt vid tarmsjukdom. Ett alternativ är att köpa säckar med magnesiumklorid och tillsätta 2dl i badvattnet 1-2 gånger i veckan. Magnesiumoxid och -hydrid eller -hydroxid rekommenderas inte vid magnesiumbrist.
- Zink är också vanligt att ha brist på vid olika tarmsjukdomar och kan behövas som kosttilskott ett tag. Tar man flytande zink, kan man smaka sig fram till om man har zinkbrist: om flytande zink är smaklöst har man stor zinkbrist! Allt eftersom man fyller på kroppens förråd av zink, kommer flytande zink att smaka mer och mer tills det smakar vidrigt. Då vill kroppen inte längre ha tillskott av zink.
- Glutamin eller L-glutamin är en aminosyra som hjälper tarmslemhinnan att läkas. Då grundorsaken till histaminintolerans ofta kan vara en skadad tarm, är glutamin är mycket bra tillskott under en tid medan tarmslemhinnan läkas. När tarmen är läkt, kommer sannolikt histaminintoleransen bli lättare, och då behöver man inte längre tillföra glutamin utifrån, utan kroppen producerar själv det den behöver!
Referenser
- Läs mer här: http://www.histaminbase.at/
- http://www.histaminintoleranz.ch/en/introduction.html
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Histaminintolerans
No comments yet.