Matsmältningsenzymer vid IBS och allergier

Hur man väljer matsmältningsenzymer

Välja rätt matsmältningsenzymer

Låt oss konstatera det direkt; väljer du fel enzymer kommer effekten utebli. Det finns hundratals olika matsmältningsenzymer. Några kvalitetsprodukter och många dåliga produkter. De är skräddarsydde för olika matsmältningsbesvär, och det kan vara svårt att hitta rätt i djungeln. Därför har vi här skrivit en guide för att underlätta för dig att välja enzymer som skall hjälpa vid just ditt problem.

Varför skall du prova enzymer?

Enzymer kan i princip ersätta en diet om du hittar rätt, men de kan givetvis inte kompensera ett generellt dåligt kosthåll. Däremot finns det belägg för att säga att de oftast har bra effekt vid många matallergier, vid matintoleranser, vid IBS, vid de flesta psykiatriska sjukdomar (särskilt är autism spektrum och ADHD studerat), vid flera autoimmuna sjukdomar såsom hypotyreos, inflammatoriska tarmsjukdomar och vid reumatism… Kort sagt där man idag provar att leva på diet för att få en bättre hälsa. Intressant är att när man börjar med enzymer kan kroppen läka, och tidigare allergier och intoleranser kan försvinna helt eller delvis, och många berättar att enzymer ger dem en bättre hälsa än vad de tidigare fick av att ‘bara’ vara på diet. IBS kan efter några månader med enzymbehandling läka ut och försvinna för alltid. De besvär man försöker behandla med diet och enzymer har oftast sin grundorsak i en skadad mage/tarm, och då går enzymerna direkt på grundorsaken. Medan traditionella mediciner mot t.ex. inflammatorisk tarmsjukdom dämpar immunförsvaret, jobbar enzymer tillsammans med immunförsvaret och återställer hälsan.

Emellertid är olika enzympreparat olika effektiva, och riktar sig mot olika besvär. Väljer du fel enzympreparat har de endast liten eller ingen effekt. Så titta genom denna listan innan du väljer dina enzymer.

Några saker att tanke på när man väljer enzympreparat

Animaliska/Vegetabiliska källor

-Välj i första hand vegetabiliska enzymer. Vegetabiliska enzymer börjar verka redan i övre magsäcken och mycket av maten kommer då spjälkas innan den når tarmen. Vegetabiliska enzymer tål sura miljöer och fortsätter verka genom hela magsäcken, en resa som normalt tar ungefär 4 timmar. Det som kommer ner i tarmen är redan brutit ner i mindre beståndsdelar och ger därför mindre problem med gas, svullnad, oönskad bakterieväxt, candida och liknande.

-Animaliska enzymer som pankreatin och oxgalla, börjar inte fungera före maten når tolvfingertarmen. Passagen genom tolvfingertarmen tar inte så lång tid, så större mängd enzymer behövs för samma effekt som vid vegetabiliska enzymer. Pankreatiska enzymer måste förpackas i en enterokapsel som inte lösas upp i sura miljöer för att överleva passagen genom magsäcken. Är enzymerna istället förpackade i gelatin eller cellulosa, lösas de upp i magsäcken och förstörs där innan de börjat verka. Endast en liten andel kommer vara aktiva när de når ner i tarmen. Givetvis kan man ta flera kapslar, men kostnaden blir då högre. Animaliska enzymer är ofta billigare än vegetabiliska, men effekten är lägre, så totalkostnaden blir oftast större med animaliska än med vegetabiliska enzymer.

Mängden aktiva ingredienser

Titta alltid efter mängden aktiva ingredienser. Oseriösa tillverkare skriver innehåll i vikt, men det intressanta är ju hur aktiva enzymerna är. Enzymer är känsliga och tål ofta inte temperaturer över 40°C eller för sura eller basiska miljöer. Om du har 250mg av något, så vet du ju fortfarande inte om ett enda molekyl enzym är aktivt, de kanske är behandlade så att de är inaktiva. Aktiviteten kan vara 5 eller 5 000 000 enheter enzymer. För att vara säker på att du får aktiva enzymer som faktisk kan assistera din matsmältning skall du kolla att mängden enzymer anges som aktivitet. Proteaser anges oftast med HUT, amylaser med DU etc.

Örter, Probiotika och fyllnadsmedel

Fyllnadsmedel, probiotika och örtextrakt ingår i vissa märken. Fyllnadsmedel hjälper inte matsmältningen, inte örtextrakt heller. Örter är bra för vissa ändamål, men är de tillsatt i enzymer är risken att tillverkaren väljer att fylla ut kapslarna med billiga ingredienser. Probiotika är bra, men fundera på om du heller skall köpa probiotika för sig och enzymer för sig. En kombinerad produkt är lite som att prova få in allt i ett, och resultatet blir ofta att enzymerna blir utspädd och att kapslarna har låg effekt.

Betain HCl

Många har problem med låg syra. Det gör att man lätt får parasiter. Föräldrar till dagisbarn är särskilt utsatte för springmask. Magsyran är främst ett skyddsbad för att skydda mot infektioner och parasiter, och inte så viktig för matsmältningen som många tror. Om du tillhör de som tror sig ha för lite syra, så ta tillskott 40-60min efter ett måltid. Då lämnar maten övre magsäcken och går ner i nedre magsäcken där magsyran börjar verka för fullt. Tar man saltsyratillskott för tidigt, sänker man pH i övre magsäcken där man vill spjälka maten med enzymer. De enzymer som fungerar bäst i mer neutrala miljöer blir mindre effektiva.

Efter en tid med enzymbehandling med proteaser, kan faktisk små skador på magsäcken läkas och produktionen av magsyra normaliseras.

Vilka ingredienser bör enzympreparatet innehålla?

Att välja vilket enzympreparat man skall ta är inte lätt. Ofta kan man ha tagit ett preparat på måfå, och upplever att det inte fungerar och tror kanske inte längre på enzymer. Men med rätt preparat kan enzymer göra underverk hos de flesta med matsmältningsbesvär. Vilka enzymer man behöver beror på vilka symptom man har. Alla enzymer sluter på  -ase, och det finns ett antal olika. För att spjälka protein behövs protease, för fett behövs lipase, amylase spjälkar komplexa kolhydrat etc. Det finns särskilda enzymkomplex som kan provas vid salicylatintolerans eller histaminintolerans.

Det finns enzymer som i första hand innehåller proteaser. Dessa är fantastiska ifall man har svårt att bryta ner protein. För vissa protein, som gluten och kasein (mjölkprotein) behövs enzymet DPP-IV, men oftast behövs stöd av andra proteaser för att det skall fungera.

Enzymer vid IBS

Väldigt få vetenskapliga studier diskuterar enzymer som behandling mot IBS. En italiensk studie visade att enzymer minskar gas (man pruttar mindre), gör att man blir mindre svullen, och får mindre kramper och magont. Många upplever att de kan ha svårt att äta större mängder av viss mat, och har stor glädje av att endast äta mat med låg FODMAP, alltså endast lättsmälta kolhydrat. Beroende på vilka matvaror man reagerar på kan olika enzymer vara olika bra. Amylaser har många olika namn, och man kan behöva prova lite olika preparat innan man hittar rätt. Några preparat är fokuserade på att bryta ner frukt och grönsaker som aprikos, äpplen, nötter och tomat. Andra är mer riktade mot galaktaner från säd linser och bönor. Om man vet vilka FODMAP-grupper man reagerar på, har man ett utgångspunkt för att leta efter rätt typ av matsmältningsenzymer, i annat fall rekommenderar vi att prova några olika matsmältningsenzymer som är inriktade på IBS och se vilka som ger bäst effekt.

Laktosintolerans är mycket ovanligt i Skandinavien, oftast är det inte värt pengarna är köpa laktosfattiga produkter om du är etnisk skandinav. (Däremot är laktosintolerans mycket vanligt bland asiater, afrikaner och i viss mån bland syd-europeer.) Däremot är sekundär laktosintolerans vanligt. En skadad tarm kan ha svårt att tåla laktos, men om man med hjälp av enzymer kan läka tarmen kommer du tåla laktos bättre igen. Har man levt utan mjölkprodukter en längre tid, kan det ta 1-2 månader tills tarmen tål mjölk igen, så öka mängden mjölk mycket sakta den första tiden för att undvika magont.

Referenser:
Effect of ß-Glucan, Inositol and digestive enzymes in GI symptoms of patients with IBS

http://www.ibstales.com/digestive-enzymes.htm

http://europepmc.org/abstract/med/21796867

http://www.naturopathic.org/content.asp?contentid=125

Celiaki

Celiaki kallas ofta glutenintolerans, och man kan förledas att tro att celiaki är en ren glutenintolerans, och att om man bara bryter ner gluten så skulle man må bra. Celiaki är en autoimmun sjukdom där även mycket små proteinfragment ger tarmskador, och de enzymer son används mot icke-celiakisk glutenintolerans kommer inte ha positiv effekt.  Vid celiaki kommer våra starka proteser inte ha effekt, endast specialprodukter mot gluten bör provas. (I vårt sortiment endast GlutenEase) I dagsläget (2016) har inga enzymer godkänts för att ersätta diet vid celiaki. Enzymer för celiaki skall endast komplettera en glutenfri diet och kan hjälpa vid ofrivilliga dietbrott eller mot spårmängder av säd i kosten. När man först får en celiakidiagnos kan tarmen vara skadad, och även ha svårt med laktos och vissa andra matvaror. Allt eftersom tarmen läker tack vara glutenfri kost och kanske proteaser, kommer laktosintoleransen försvinna.

http://www.enzymestuff.com/conditionceliac.htm

Proteinintolerans (ADHD, autism, Asperger, depression, OCD/ODD tvångssyndrom, andra psykiatrisk diagnoser)

Proteinintolerans är inte så välkänd i Sverige ännu, men hos flertalet personer med psykiatriska diagnoser kan man genom blodprov och/eller urinprov se att de reagerar på gluten och kasein. Obehandlat leder det ofta till sekundära matallergier och många lever till slut på en mycket begränsad diet. Många har provat diet och sett stor förbättring. Problemet är att diet inte får bort allt och att många blir tvungna att ta bort ständigt fler matvaror. Dock har enzymer förmågan att förbättra situationen. Här är det i princip rena proteaser som gäller. Enzymer som spjälkar gluten och kasein är nödvändigt. Hos några kan tarmen vara skadad så att flera typer  matintolerans eller allergi har uppkommit och då behövs ett bredare enzymkomplex första tiden. Många upplever att det bredare enzymkomplexet kan fasas ut efter något år allt eftersom tarmen läks. Vi rekommenderar även boken “Enzymes for Autism” som ger en mycket bra beskrivning av hur enzymer fungerar för denna gruppen. Där hittar du även mängder med referenser för hur enzymer och diet påverkar neuropsykiatriska problem.

Referenser:

enzymestuff.com ADHD

Digestive Enzymes

http://www.prnewswire.com/news-releases/patent-awarded-for-pancreatic-enzyme-therapy-for-add-adhd-and-autism-72511152.html

Migrän

Migrän kan ha olika orsaker, men för några kan ett preparat med kraftiga doser med proteaser hjälpa. Hos andra kan det vara värt att kolla salicylatfattig diet, eller en låg-amin diet. Sambandet verkar vara att i personer med läckande tarm bildas det förhöjda halter histamin, som kan trigga igång migrän när kroppen inte klarar av att kompensera för detta. Enzymer kan med fördel kombineras med diet där man reducerar biogena aminer.

Managing Food Triggers With Probiotics and Digestive Enzymes

“Enzymes for Autism”, Karen Di Felice

Fett-intolerans

Många har svårt med stora mängder fett, t.ex. när de äter majonnäs eller annan mat med mycket fett. Då behövs enzymet lipase. Ofta är fettintolerans ett tecken på att tarmen är skadad, och när tarmen läks kan man tåla större mängder fett. I startfasen av en LCHF-diet kan man därför ta det lite lugnt med fettet till kroppen vänjer sig.

Autoimmuna sjukdomar

En teori runt autoimmuna sjukdomar är att de uppkommer för att matmolekyler läcker ut ur en skadad tarm, och att immunsystemet försöker städa i kroppen och då tyvärr skapar inflammationer som skadar vävnaden. Kroppen har stor förmåga att självläka, och några kan berätta om hur de mår bättre på en glutenfri diet. Vissa med hypothyreos kan även minska Levaxin-dosen när de går på glutenfri diet, och det sägs att 90% av alla mår bättre på glutenfri diet. För autoimmuna sjukdomar är det igen starka proteaser man vill ha. Proteaser kan gärna kombineras med enzymer som dämpar inflammation i kroppen. Kombinera gärna med flytande bentonitlera första tiden för att hjälpa kroppen bli av med oönskade mikrober i tarmen och toxiner i kroppen. Många med autoimmuna sjukdomar kan ha stor glädje av att prova en period med lågt intag av salilcylater, biogena aminer och/eller oxalater.

http://www.enzymestuff.com/conditionautoimmune.htm, proteolytic enzymes=proteaser

http://thyroidpharmacist.com/articles/using-enzymes-to-overcome-hashimotos

Inflammatorisk tarmsjukdom ( Crohns, ulcerös kolit)

En blödande tarm måste behandlas försiktigt. Inga fiber som retar tarmen, försiktighet med de flesta kosttillskott. Höga doser D-vitamin och magnesium kan vara bra. Flytande bentonitlera kan ibland göra underverk vid IBD. Emellertid ska man endast ta breda enzymkomplex utan proteaser ifall tarmen är inflammerad eller blöder. Proteaser har en fantastiskt förmåga att läka inflammerade tarmslemhinnor, men måste användas med mycket stor försiktighet för att inte ge förvärring. Kontakta oss innan du försöker läka en inflammerad tarm själv.

Läckande tarm och andra tarmskador

Proteaser är bra på att läka ut skador i en läckande tarm. Emellertid kan några personer med en starkt skadad tarm må dåligt i början på proteaser. Skador på tarmen kommer läkas, men proteaserna tar bort döda celler, och det blir som att pilla bort en sårskorpa. Den tunna ömtåliga slemhinnan under kommer fram och är extra känslig första tiden. Mår man sämre efter några dagar på proteaser behöver man ta uppehåll någon vecka tills den ömtåliga delen växer till sig och blir mindre känslig. Börja med mycket små doser eventuellt i korta intervaller. Det är bättre för den långsiktiga utvecklingen att ta god tid på sig och se till att inte överbelasta immunsystemet än att gå för snabbt fram.

Man kan också prova att bara använda ett bredspekter enzymkomplex i början till matsmältningen fungerar bättre, innan man börjar med proteaser.

Allergier och astma

Att enzymer kan försökas vid matallergier är kanske inte så förvånande, men de fungerar även vid pollenallergi, pälsdjursallergi, astma och annat som man kanske inte direkt förknippar med en dålig matsmältning. Teorin bakom är att en läckande tarm gör att molekyler kommer ut i blodomloppet, och triggar igång immunförsvaret. Immunförsvaret blir överbelastad och man utvecklar allergier. Enzymer (proteaser) som läker tarmen samt enzymer som dämpar inflammation i slemhinnor kan få allergier att försvinna. Ofta kan man hitta underliggande defekter i kroppen, och några har effekt av att prova den s.k. Failsafe dieten.

McCann, “Pancreatic enzyme supplements for treatment of multiple food allergies”, Ann. Allerg. 71:269, 1993

läs gärna också http://www.foodreactions.org/articles/enzymes_to_the_rescue.html

Antal ingredienser

Oftast är rena enzymer inte att föredra. Visst finns det undantag; några är glada att de kan ta laktas om de är laktosintoleranta, och själv tycker jag ren DPP-iv gör underverk i min kropp, jag som är mjölkproteinintolerant. De flesta mår dock bättre med enzymkomplex; sammansättningar av olika enzymer.

Många med krånglande mage, IBS, och ospecifika problem kan börja med ett allround-preparat med lipase, amylase och protease i en bra mix. Ofta kommer man långt med enkla preparat som är relativt billiga.

Andra besvär behöver större mängd proteaser, och behöver kanske bara bred enzymkomplex i en kort övergångsfas till kroppen hämtar in sig. Fördelen med ett rent protease-preparat är att mycket mer enzymer som bryter ner protein får plats i varje kapsel.

Blandar man för många olika ingredienser, så är risken att varje enzym kommer i så små kvantiteter att de inte fungerar. Att tävla om flest ingredienser är oseriöst. Istället skall man ha ett noggrant urval med tillräckligt mycket av varje ingrediens. Det är sällan man behöver alla olika enzymer som finns i breda preparat. Dock upplever många -och särskilt under den första tiden på enzymer för tarmen har läkt- att de kan behöva hjälp både med att spjälka kolhydrat, protein och fett.

 

Dosering av enzymer:

Börja experimentera enligt vad som står på burken. För några är en kapsel per huvudmål tillräckligt, för andra behövs 3-4 kapslar minst 3 ggr/dag. Dosering är givetvis även beroende av om enzymer skall ersätta diet, eller bara skall underlätta matsmältningen. Vid lätt IBS klarar det sig med en kapsel/mål (man kan även dela en kapsel), medan autister som inte går på diet ofta tar upptill 4 kapslar*3-5 ggr/dag

Börjar man med en kapsel första veckan, kan man prova 2 kapslar nästa och se om det blir bättre. Om man ökar dosen utan att symptomen bättras, kan man reducera den igen. Man kan knappast överdosera enzymer, men man kan få symptom när en skadad tarm läks. Det är också en god idé att ta 2-3 gånger mer enzymer ifall man vet med sig att man får i sig något man inte tål.

När skall man ta enzymerna?

Ta kapslarna tillsammans med första tuggan mat, brukar det heta. Tyvärr är det inte riktigt sant. Det finns två olika sorters kapslar; vegetabiliska (som är gjorda av cellulosa) och kapslar av gelatin. Man märker direkt skillnaden om man lägger en kapsel mellan läpparna. En gelatinkapsel smälter och blir konstig redan på läppen utan att ens komma i närheten av saliv. Gelatin smälter vid kroppstemperatur. Gelatinkapslar är därför utmärkta för att förpacka enzymer. Men sedan många människor är vegetarianer eller veganer, eller muslimer, görs många kapslar numera i cellulosa istället. Det är inte problemfritt.

En cellulosakapsel kan du ha mellan läpparna utan att den smälter. Du kan lägga den i varmvatten utan att den smälter. Ja, faktisk, det tar 20-30 min innan en vegetabilisk kapsel löser sig i kroppsvarmt vatten. Om maten nu ligger runt en timme i övre magsäcken, så betyder det att enzymerna bara har en halvtimme på sig för att spjälka maten. Man behöver därför dubbla dosen när man tar en vegetabilisk kapsel jämfört med en av gelatin.

En lösning på detta, är att ta enzymer 20-30min innan maten. Man kan även öppna kapseln och blanda enzymerna med dryck eller mat. OM man öppnar kapseln, så kommer läppar och munhåla att exponeras för enzymer, och man kan bli lite sår. Det är inte farligt, det är bara gamla döda celler som försvinner, men den tunna huden under är mer känslig. Prova därför att dricka med sugrör, eller torka dig/skölj bort enzymerna med rent vatten direkt efter att du drucket enzymlösningen om du känner besvär.

Gör matsmältningsenzymer så att man kan sluta på diet?

För celiaki är enzymer ingen ersättning för diet. Kanske kommer läkemedel för detta inom kort, men dagens kosttillskott får inte ersätta diet vid celiaki.

IBS behandlas ofta framgångsrikt med låg-FODMAP diet, en diet där vissa svårsmälta kolhydrater plockas bort från kosten. Många med IBS här hemma kan också berätta att matsmältningsenzymer är en god hjälp och gör att tarmfunktionen normaliseras. Sedan det är olika vilka matgrupper man reagerar på, blir effekten beroende på att man hittar rätt enzympreparat. Ofta är det även så att matsmältningen fungerar bättre efter ett tag på diet, så att man tål mer och mer. Kanske kan man även ta bort enzymerna efter något år når tarmen har läkt fullständigt. För de flesta kan man med tiden tåla mer och mer av den maten som man tidigare reagerat på, och dieten blir lättare att hålla. Några har problem med t.ex. salicylater, och då kan preparat som Phenol Assist eller Enzym-Complete hjälpa, tillsammans med en låg-salicylat-diet. Oftast behövs en tid på diet innan kan gradvis kan återgå till mer normal kost.

Vissa med många matallergier upplever att allergierna långsamt försvinner en efter en när de börjar med enzymer. Precis som allergierna kom en efter en när tarmen blev sämre och sämre för att matsmältningen inte fungerade. Man kan komplettera med kosttillskott som läker slemhinnor, probiotika och mineraltillskott.

Autism är inte så vanligt, men det är en aktiv grupp i diet- och enzymsammanhang. Bland de som såg tydlig positiv effekt av glutenfri och kaseinfri kost, uppger 19% att de är tvungna att fortsatt hålla dieten, 46% kan delvis bryta dieten och 35% kan sluta med diet och få samma eller bättre effekt. Detta är viktigt, då många i denna gruppen inte bara tar bort gluten och kasein, men också majs, soja, baljväxter, karragenan, ja listan kan göras lång. Att återintroducera åtminstone några flera matvaror kan verkligen underlätta vardagen i dessa familjer.

EnzymesAndAutism på yahoogroups

Migrän har ofta en kostkomponent. För de som hjälps av proteatiska enzymer, behövs inte diet. Enzymerna fungerar bra, men bör tas kontinuerligt i förebyggande syfte. För de som reagerar på biogena aminer, tror man idag att man måste fortsätta på diet.

Glutenfri kost har blivit vanligt hos de med olika autoimmuna sjukdomar. Det finns inte bra forskning på området, men många bromsar eller behandlar sin autoimmuna sjukdom med kost, och då kommer enzymer att ge en bra verkan också. Vid hypothyreos och andra autoimmuna sjukdomar kan sannolikt ett bra enzymkomplex ge effekt och kanske ta bort behovet av diet.

Inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns och Ulcerös Kolit är tacksamt att jobba med. Ofta kan alla symptom försvinna på få veckor med diet, enzymer och bentonitlera. Om enzymer alltid kan ersätta diet är för tidigt att säga. Igen kan andra matintoleranser göra att fortsatt diet är viktigt.