Under den tiden jag jobbat som kostrådgivare, är det en typ av klienter jag oftare får höra från än andra. Även om jag mest har skrevet om mat och psykiska besvär, är det långt flera som hör av sig och vill ha hjälp med rejäla fysiska magbesvär. Det kallas IBS, när man har magont och läkaren inte hittar orsaken. Det finns inget test som visar att du har IBS, utan det är den diagnos som ges när man inte hittar andra orsaker till besvären.

För några handlar det en mage som växlar mellan förstoppning och diarré, eller är konstant på det ene eller andra. Ofta är magen uppsvälld, och det gör ont. Många måste ständigt hålla koll på var närmsta toa befinner sig. För andra är gaser besvärande. Idag är det extremt oacceptabelt att lukta. Ingen kan hjälpa att de måste släppa sig ibland, men det blir en psykisk belastning ifall man ständigt går runt och tänker på det och försöker hålla igen.

”Stress” säger läkaren. Och visst blir man stressad! Det kallas somato-psykisk; när kroppsliga besvär skapar stress, ångest och depression. Omvänt kan även en perfektionistisk personlighet eller en välutvecklad förmåga att se sig själv med kritisk blick skapa fysisk stress som i sin tur påverkar matsmältningen. Men IBS är mer än en slaskdiagnos. Det finns fysiska orsaker bakom, om hittar man grundorsaken (eller flera av orsakerna) blir det oftast bättre  rätt snabbt.

Oftast utreder din läkare om orsaken beror på celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom som ulcerös colit eller Crohns. Kanske görs ett allergitest. Fast allergi i detta sambandet är oftast IgE-respons, det snabba responsen. Om man t.ex. äter nötter och inom sekunder svullnar upp i mun och svalg, så är det en IgE-respons. Det är lättare att upptäcka om man har den typen allergi som kommer nästan direkt. Då kan många gissa sig till att de är allergiska och undviker helt enkelt nötter, eller fisk, eller stenfrukter. Tyvärr finns det även andra typer av överkänslighet som inte märks lika snabbt. Ifall det istället är en IgG-respons, så kan reaktionen komma timmar eller upp till ett par dagar efter att man ätit. Då blir det svårt att sätta symptom i samband med vissa matvaror. Handlar det i tillägg om matvaror du äter ofta, så hinner de inte försvinna helt ur kroppen innan du äter de på ny, och då har du en kronisk reaktion. Du kan ha diarré eller klåda eller annan reaktion som beror på mat, men som du inte så lätt kan se att har ett samband.

I tillägg till IgG/IgA-överkänslighet kan man ha matintoleranser som beror på en nedsatt förmåga att spjälka maten. Det kan vara medfödda enzymdefekter eller svag enzymproduktion (som vid laktos-intolerans) eller en tillfälligt nedsatt produktion av magsyra eller matsmältningsenzymer. Det finns även de som har hormonstörningar som kan påverka IBS och magkramper. Inte så sällan ser man också problem med tarmfloran, det kan vara en överväxt av vissa mikrober på bekostnad av andra.

För många med IBS kan en FODMAP-diet vara en väg för att hitta de matvaror man reagerar på, och vända utvecklingen åt ett bättre håll. Kan man ta bort det som ständigt retar, för att sedan rätta till tarmflora och läka tarmslemhinnan, så kan IBS-problemet försvinna för alltid.

FODMAP

FODMAP-diet har under de senaste 10 åren blivit mer och mer användbart som ett verktyg för att hitta matöverkänsligheter hos de med IBS. I korthet handlar det om att många inte klarar av att spjälka vissa kolhydrater i maten. Det finns ett antal olika sockerarter och stärkelsetyper som kan vara problematiska, och kroppens förmåga att hantera dem beror även på om tarmen är frisk och har bra bakterier. Med FODMAP tar man därför bort alla de kolhydrater som har visat sig kunna ge problem hos känsliga individer. Redan efter 1-2 veckor märker många då en förbättring. Efter 1-2 månader är det oftast så mycket bättre att man kan börja återföra några av de svåra kolhydraterna. Därmed blir dieten lättare och lättare med tiden. Några typer av kolhydrat får man kanske vara försiktig med väldigt länge, till tarmen har hunnit läka helt och fått en fin sund bakterieflora. För några kan det vara nödvändigt att utesluta vissa matvaror resten av livet. Bland de svåra kolhydraterna finner vi t.ex. laktos, vitlök, kronärtskockor, lök, bönor och många andra som är välkända för att kunna ge matsmältningsbesvär. Se mer detaljer runt FODMAP i eget inlägg.

Målet med FODMAP är i den första fasen att lugna ner mag-tarm-systemet. När man äter kolhydrater som kroppen inte kan smälta, kommer dessa att jäsa eller fermentera i tarmen. Det skapar gaser som ger luftsmärtor, men drar också vätska in i tarmen. Hela magen kan svälla upp och göra ont. När man plockar bort de fermenterbara kolhydraterna kommer därför väldigt många uppleva en förbättring. Samtidigt tar man bort all gluten och jag brukar rekommendera att ta bort alla mjölkprodukter också. Gluten kan väldigt många reagera på, och gör kroppen mer känslig för andra allergiframkallande ämnen. Däremot brukar man normalt sätt inte strikt ta bort socker i FODMAP. Reducera socker och alkohol, det är inte bra för någon, men man behöver inte vara superstrikt med att ta bort allt socker.

När magen känns bra och det är stabilt, är det dags att prova ta in några av de uteslutna kolhydraterna igen. Man kan börja med 2msk honung, och se hur kroppen tål fruktos. Ta det varje dag i 3 dagar och känn efter hur kroppen mår. Kommer symptomen tillbaka, så får man hålla sig undan all fruktos ett tag till. Går det bra, kan annan mat som innehåller fruktos  gradvis tas in i kosthållet. Man kan sedan fortsätta med t.ex. en dl svarta vinbär för att se reaktioner på sorbitol. Laktos kan kontrolleras genom att dricka ett glas mjölk. Igen skall testmaten tas varje dag i tre dagar för att vara säker på reaktionerna, -eller att man faktisk tål testmaten. Till sist har man testat sig genom alla de svåra kolhydraterna och förhoppningsvis hittat en lättare variant av FODMAP som man kan leva på ett tag.

FODMAP tillåter socker. Det betyder inte att socker inte skapar problem för många med problemmage. Särskilt ifall man i längre tid gått med konstant diaré, är risken stor att tarmfloran inte är helt optimal. För många är det därför i nästa fas nödvändigt att även ta bort socker och jobba med t.ex. candida. Om det är möjligt, tycker jag dock det är bättre att börja med FODMAP för att först kolla genom de svårsmälte kolhydraterna innan man eventuellt börjar jobba med candida. Risken är annars att man inte riktigt ser vilka symptom som kommer från vilka matvaror.

Efter eliminationsdieten måste man gå vidare och försöka läka tarmen med näringspulver eller glutamin i kombination med probiotika. För många kan det ta väldigt lång tid att bygga upp tarmfloran igen. Har man riktig dysfunktionell tarmflora, så tål inte kroppen varken probiotika eller glutamin. Man kan reagera starkt på det, bli uppsvälld, få ont och få diarré. Då får man ta det väldigt lungt, och bara ta mycket små mängder av det. Med tiden kommer kroppen ta upp det bättre och använda det för att läka tarmen och tarmfloran, och då kan man justera upp dosen igen. Det kan vara bra att känna till att mycket probiotika innehåller FOS eller inulin som är en stärkelse som är tänkt att vara mat för tarmbakterier. Många med dålig tarmflora har i början svårt med FOS, och får därför antigen välja näringspulver utan FOS eller trappa upp mycket försiktigt. Samma sak med mjölksyrade grönsaker, som kan ge tarmbesvär och där man får börja väldigt försiktigt ifall man har stora bekymmer med magont. Med långsam upptrappning kommer kroppen gradvis att läkas och tarmfloran blir bättre.