Glutenenzymer hjälper vid glutenintoleranser

Länge har läkemedelsbolaget forskat för att få fram medicinen som gör att glutenintoleranta (celiaki-patienter) kan ta medicin istället för att behöva gå på diet. I USA (där de stora läkemedelsbolagen och enzymbolagen ligger) är det svårare att börja på en glutenfri diet än i Sverige; för de fattiga i samhället är sjukvården sämre och dyrare, de får mindre hjälp och klarar inte alltid att själv leta upp information.  Många blir därför riktigt sjuka. De kanske förstår att de inte skall äta bröd och pasta, men ingen sade något om pizza och öl.

Sedan 1950-talet har det exploderat med vetenskapliga studier, industriella genombrott och kosttillskott med enzymer har kommit ut på marknaden. Många studier visar nämligen att både de med celiaki och de med malabsorption (dålig matsmältning) har en brist på enzymet DPP-IV i tarmen jämfört med friska kontrollgrupper [1]. DPP-IV är essentiellt för att bryta ner gluten [2]. Oftast kan man även se att dessa patienter har förhöjda markörer för IgA och IgG mot gluten och eventuellt mjölkprotein. Det betyder i klarspråk att de har en matintolerans av den lite långsammare typen. Medan klassisk allergi, IgE, visar sig direkt inom sekunder eller minuter, så kommer en IgG respons först efter minuter till timmar eller upp till ett par dagar efter att man fått i sig det födoämnet man är överkänslig för. Det kan vara svårt att sätta sina symptom i samband med ett bestämt födoämne. Ett bra sätt att kontrollera dold glutenintolerans eller mjölkintolerans är därför att göra ett IgG-test. Det svenska bolaget jag samarbetar med testar IgG-överkänslighet för alla vanliga matvaror, och är en mycket värdefull resurs för att hitta dolda matintoleranser.

DPP-IV (Dipeptyl peptidase-4) är som namnet säger en peptidase; ett enzym som bryter ner peptider. När vi äter, kommer proteiner i maten att spjälkas till mindre proteinfragment som heter peptider innan de i sin tur spjälkas ner till de enstaka aminosyrorna. Nu tillhör gluten och kasein (mjölkprotein) till en grupp proteiner som är svåra att bryta ner. De innehåller aminosyran Prolin. DPP-IV hjälper till att bryta ner peptider där prolin är näst yttersta aminosyran. Bland dessa peptider finns de svårnedbrytbara delarna av gluten, kasein och soja.

Schysst! Då tar jag bara en kapsel DPP-IV, och sköljer ner den med ölen till min pizza.

Handlar det om ren mjölkintolerans, så är det faktiskt sant. Som mycket känslig mjölkintolerant, kan jag intyga att kapslar av typen DPP-IV Forte har god effekt. Själv är jag superkänslig på mjölk: en stekpanna som en gång hatt smör i sig blir aldrig mer ren. Mat som uppbevaras i en plastbunke där det legat mjölkprodukter, kan jag bli dålig av. Men med dubbla doser DPP-IV kan jag äta ost i stora mängder utan problem. Jag tar kapslar samtidigt som jag äter, och fyller på med ny dos etter 3-4 och 6-8 timmar, sedan är det ute ur systemet, och jag mår prima. Sojaprotein liknar kasein, och bryts också effektivt ner av DPP-IV.

Men, nej tyvärr, DPP-IV fungerar inte perfekt för alla. Särskilt fungerar det inte optimalt vid glutenintolerans. För det första så är kasein (mjölkprotein) rätt så likt gluten i sin uppbyggnad. Så i en måltid där båda mjölk och gluten ingår, så kommer DPP-IV i första hand bryta ner mjölk. Och du sitter kvar med gluten från pizzabottnen, får ont i magen och mår illa. DPP-IV fungerar mycket bra på mjölk, men är inte lika effektivt på gluten, och särskilt om gluten kombineras med mjölk. Små mängder går bra, men blir det för mycket gluten i måltiden, klarar inte enzymerna spjälka allt. Kanske har det samband med att de som går på diet efter ett tag minskar produktionen av andra enzymer som också hjälper till att spjälka veteproteiner och lektiner och andra lite mer svårsmälta kolhydrat. Vi vet ju att mammor till kolikbarn som lever mjölkfritt ett tag förlorar produktionen av laktas, enzymet som bryter ner mjölksocker. När de försiktigt börjar dricka mjölk igen kommer enzymet tillbaka. Nu kan DPP-IV kombineras med andra enzympreparat som gör att spjälkningen av gluten och lektiner från säd blir mer fullständig. I första hand blandar man med andra proteaser: enzymer som bryter ner protein. DPP-IV är mycket specifikt, och när det fungerar är det klockrent, men särskilt vid NCGS (glutenintolerans utan celiaki) fungerar bredare enzymkomplex bättre. TriEnza är ett brett enzymkomplex som innehåller både proteaser, DPP-IV och även enzymer som hjälper bryta ner stärkelse, kolhydrat och fett. Det är ett tillskott som ofta har bra effekt för de med lite ospecifika matsmältningsbesvär som irritabel tarm och tarminflammationer men används också mycket av autister.

Autister, de med autismspektrum störningar eller ADHD är den primära målgruppen för denna typen enzymer. De tillhör en grupp som har proteinintolerans, eller proteinintoleranse, som den norska forskaren K-L Reichelt döpte syndromet. De kan alltså inte bryta ner vissa protein, mer specifikt proteiner från gluten, kasein (mjölkprotein) och soja/soya. Många går på ”GFCF” GlutenFriKaseinFri-diet. Denna gruppen behöver en striktare diet än de med celiaki; även vetestärkelse och andra produkter som får kallas ”glutenfria” (det betyder att de innehåller mindre än 20ppm gluten) kan ge beteendestörningar hos denna gruppen. Även mycket små mängder peptider tar lång tid för kroppen att bli av med, då de inte kan bryta ner peptiderna. Just därför är det så viktigt att ta enzymer som reducerar mängden av de peptider som ger beteendestörning. Sannolikt handlar det om fler matgrupper än säd och mjölk som ger upphov till opioïda peptider. Att ta bort alla triggers är inte möjligt, bättre då att ge enzymtillskott som reducerar mängden opioïda peptider [3] i blodet. Enzymer har därför blivit riktigt populärt hos familjer med neuropsykiatriska funktionsstörningar i USA. Även här hemma kan många berätta om bra resultat av enzymer i kombination med diet, och även utan diet.

Själv har jag hatt kontakt med många med matintoleranser som berättar att de får mildare symptom som snabbare går över om de tar enzymer strax de upptäcker att de av misstag fått i sig gluten. Det gäller även de som lever naturligt glutenfritt, alltså på 0ppm gluten. Normal glutenfri diet är <20ppm och tillåter t.ex. vetestärkelse. Att även de mest känsliga har effekt av enzymer är intressant, då man annars brukar säga att enzymer fungerar bäst på de som har viss förmåga att hantera gluten. De som inte blir jättesjuka om de av misstag får i sig mindre mängder gluten är de som har best effekt av enzymer.

Ett intressant enzymkomplex är GlutenEase. Det är rätt så specifikt i att bryta ned just gluten. (Givetvis fungerar det på mjölk och soja också.) Här har de kombinerat DPP-IV med olika enzymer som bryter ner protein, men även enzymer som bryter ner stärkelsen i säd. De säger att enzymerna motverkar inflammationen i tarmväggen som många med glutenintolerans får av även små mängder gluten.

Enzymer är kosttillskott. Det betyder att man inte får rekommendera någon med matintolerans att sluta på diet och istället ta enzymer. Dagens enzymer är inte tillräckligt bra. Nu kommer det sannolikt inte ta särskilt lång tid innan bättre enzymer kommer, och då kanske även som läkemedel [4]. Skillnaden på kosttillskott och läkemedel, är att läkemedlet i detta fallet är tänkt att ersätta diet. Nu har enzymbolagen lite svårt att passera Fas-3 studier med glutenenzymer. I ett större försök delade de in patienter med celiaki i två grupper. Den ena gruppen fick enzymer, den andra inte. Sedan åt de alla vetebröd. Studien fick snabbt avbrytas, patienterna som inte fick enzymer mådde så dåligt… Men för celiakipatienterna som fick enzymer gick det jättebra, de åt gluten utan problem med de testade enzymerna. Producenten kommer därför att först släppa enzymerna som kosttillskott medan de väntar in vetenskapliga resultat som tillåter att de får kallas läkemedel. Tur för oss som vill ha bra enzymer, men inte har en diagnos som gör att vi får recept!

Är enzymer ofarliga? Ja, allt tyder på att enzymtillskotten vi här pratar om är helt ofarliga, även på små barn. Vid magsår och efter operationer skall man vara försiktig. Men i övrigt kommer inte enzymer att angripa levande vävnad, det påverkar inte nämnvärd kroppens egen enzymproduktion och ger inga biverkningar. Har man en intolerans mot gluten och/eller mjölk (soja) är de absolut värt att prova. Jag rekommenderar enzymer även vid IBS, IBD och autism, adhd. Som alltid fungerar det bäst om kosten i övrigt är rätt sammansatt och alla födoämnen man reagerar på är borttaget i största möjliga mån.

Enzymer vi har hos Glitne som hjälper kroppen spjälka gluten och mjölk

Referenser

 [1]     Se t.ex.

http://journals.lww.com/jpgn/Abstract/2007/07000/Serum_and_Intestinal_Dipeptidyl_Peptidase_IV__DPP.10.aspx

[2]     En snabb uppsummering kan du läsa här

[3]    Läs mer om opioida peptider och autism/adhd på www.matochpsyke.se

[4]

Highly efficient gluten degradation with a newly identified prolyl endoprotease: implications for celiac disease”Dariusz Stepniak , Liesbeth Spaenij-Dekking , Cristina Mitea , Martine Moester , Arnoud de Ru , Renee Baak-Pablo , Peter van Veelen , Luppo Edens , Frits Koning, American Journal of Physiology – Gastrointestinal and Liver PhysiologyPublished 1 October 200 6Vol. 291no. G621-G629DOI: 10.1152/ajpgi.00034.2006

”Consumption of gluten with gluten-degrading enzyme by celiac patients: a pilot-study.” 2013: Greetje J Tack; Jeroen Van Bergen; Jolanda M W van de Water; B Mary E von Blomberg; Anita C E Vreugdenhil; Petra Bonnet; Maaike J Bruins; Luppo Edens; Engelina M C Kooy-Winkelaar; Ilma Korponay-Szabo; Chris J Mulder; Marco W J Schreurs; Frits Koning