Gröna Smoothies inte alltid nyttiga!

Just nu är det supertrendigt med gröna smoothiesar. Det skall gärna drickas varje dag med stora mängder rå spenat. Och visst finns det människor som tål detta, men för andra kan det tyvärr ge problem på sikt, med inflammationer i kroppen, besvär i genitalier och urinvägar, artrit, fibromyalgi, insomnia, koncentrationsproblem, nedsatt ämnesomsättning och njursten för bara att nämna några saker som kan hända. Särskilt de med autoimmuna sjukdomar, autismspektrum eller candida bör vara försiktiga.

Gröna smoothiesar kan innehålla olika ingredienser, och några är bra att få i sig, andra mindre bra. Särskilt vill jag varna för trenden med stora mängder rå spenat på daglig basis. Mangold, rödbetor, sesamfrön, mandel och andra frön och nötter är andra livsmedel som innehåller extrema mängder oxalat. Ett högt intag av oxalat i kosten kombinerad med ett lågt intag av kalcium och magnesium, kan göra att oxalatkristaller bildas i kroppen och kan skapa många olika besvär.

Vad är oxalat?

Djur kan skydda sig från fara genom att ha skarpa tänder (som vargen), giftig brodd (som getingen), vassa klor (som katten) och så vidare. Plantor kan skydda sig genom att vara giftiga. De kan t.ex. innehålla stora mängder oxalat. Det gör att många skadeinsekter undviker dem. Särskilt är nivåerna av oxalat höga i spenat, mangold, rödbetor och andra betor samt rabarber. Även nötter (särskilt mandel) och te har riktigt höga nivåer av oxalat. Alla sorter säd ligger på höga nivåer, och äter man mycket bröd och pasta ger det ett stort daglig bidrag. Då oxalater skall skydda plantor mot att bli skadade (ätna av skadeinsekter), är oftast halten oxalat störst i skalet. Potatisskal innehåller mer än skalat potatis, fullkornsprodukter innehåller mer än vitt mjöl och så vidare.

BVC berättar för alla föräldrar att de inte ska ge spenat och nötter till små barn. Vuxna tål givetvis större mängder, och man behöver inte överge all mat som har jättehöga nivåer av oxalat. Två-tre rabarberpajer om året tål de flesta människor. Men att dricka smoothies gjord på spenat varje dag, och sedan äta stora mängder mandelmjöl och andra nötter är inte att rekommendera.

Paleo är inte mat man åt på stenåldern

Förr i tiden åt folk bara spenat från sin åker under den månaden de kunde skörda den själva. Dagens samhälle där allt är tillgänglig hela året gör att vi kan äta spenat varje dag. Vi kan lätt överkonsumera mat med högt oxalatinnehåll. Hälsomedvetna som lever på t.ex. Paleo, kan tro att det är en traditionell kost som man levde av på stenåldern. Men på stenåldern åt man inte spenat varje dag, utan endast i säsong, och sannolikt åt man massor av andra blad också. Man satt inte i timmar varje dag och knäckte nötskal för att baka mandelbröd. Man drack inte stora mängder rödbetsjuice. (Däremot åt man säd, och gjorde bröd.) Inte vet jag om de levde särskilt länge och var friska hela livet, det är väl knappast heller därför dieten blivit populär idag.

Veganer har lägre oxalatnivåer

Veganer äter stora mängder grönsaker, ofta tillsammans med nötter, frön och veteprotein/sojaprotein som också är rikt på oxalat. Dock är det mer sällan att se oxalatbesvär i den gruppen. Kanske för att de är yngre och inte har gått på vegansk diet så länge, eller så äter de totalt sätt bättre så de har en tarmflora som hjälper till att bryta ner oxalat och håller sig därmed friskare. [1]

Bild av sköldkörteln tagit vid obduktion visar många oxalatkristaller i övre delen, nedre delen är en frisk del av körteln utan kristaller. Oxalatkristaller hittas hos nästan alla medelålders personer.

Oxalat vid autism och autoimmuna sjukdomar

Traditionellt har man bara kontrollerat oxalatnivåer hos människor med njursten. Endast då får man rådet att vara försiktig med livsmedel som är höga i oxalat. Dock kan oxalat ge många andra besvär än bara njursten. Dieten som rekommenderas vid njursten är också lite enfaldig, olika lister finns med ibland helt felaktiga data. Lågoxalatdieten som vi känner den idag kommer ursprunglig från en kvinna som hade vulvodynia, alltså besvär från oxalat i vulva. Hon har tagit fram dagens lister på oxalatnivåer i livsmedel.

Oxalat i överskott bildar kristaller i bland annat sköldkörteln. I gruppen 40-50 år hittar man oxalatkristaller hos 90% av de man obducerat [5]. Oxalatkristaller kan även finnas i leder, ben, blodådror och andar inre organ och där ge inflammation och smärtor. Kristallerna är vassa och skadar vävnaden runtomkring. Vulvovaginit är ett exempel på sjukdom där vassa oxalatkristaller skadar vävnad och ger stark smärta.

Susan Owens [2] forskar på sambandet mellan höga oxalatnivåer och autism. Man ser att plasmanivån av oxalat hos barn med autismspektrumstörningar är tre gånger högre än normalt. [3] Autismspektrum-barn som sätts på diet kan uppleva stora förbättringar i muskel koordination, kognitiv förmåga, koncentrationsförmåga och gör det bättre i skolan.
När familjer till barn med autism går på samma låg-oxalat diet, kommer ofta de oväntade resultaten: mors cystor på livmodern försvinner, lillebrors astma blir bättre, etc. Många autoimmuna sjukdomar verkar kunna bli bättre på en låg-oxalat diet. Kronisk trötthetssyndrom och fibromyalgi verkar kunna försvinna, och ibland på bara få veckor. [4]

Numera har fler och fler problem med läckande tarm. En skadad tarmslemhinna släpper genom mer, och oxalat från maten går lättare över i blodet. De med inflammatoriska tarmsjukdomar bör vara extra försiktiga med livsmedel som har extremt höga oxalatnivåer. Det diskuteras också om antibiotika slår ut tarmbakterier som annars skulle kunde hjälpa oss att bryta ner oxalat. Många berättar att de fick problem just i samband med antibiotika-behandling.

Så vilka besvär tror man är besläktad med för hög oxalatkoncentration i blodet?

Njursten. Det är det klassiska svaret från vården. Dock kan många numera berätta hur de blir friska från urinvägsbesvär och vaginala besvär genom att prova låg-oxalat diet. Enligt oxalat-forskaren Susan Owens (som själv har oxalatbesvär) kan låg-oxalat diet hjälpa vid Hashimoto/låg-ämnesomsättning, astma, KOL, cystisk fibros, fibromyalgi och mycket mera. Särskilt verkar sköldkörteln vara utsatt. Ju äldre man är, ju vanligare är det att hitta oxalatkristaller i körteln. [5] 80-90% av alla i medelåldern har oxalatkristaller i sköldkörteln. Dessa kan på sikt skada organet, skapa inflammation och i längden medföra att körteln inge längre förmår skapa tillräckligt med hormoner så att man får sänkt ämnesomsättning. Provar man låg-oxalat i tid, kan körteln tillfriskna och fungera normalt igen.

Alternativa grönsaker att använda i kosten som har låga nivåer av oxalat är isbergsallad och kruksallad. Kålrot, blomkål, broccoli, lök och kål är andra grönsaker med låga nivåer. Kombinerar man maten med magnesiumcitrat, kan det sänka oxalatnivåer i kroppen. Dock bör man vara mycket försiktig med att för snabbt sänka halten av oxalat i kroppen, då utrensningen kan bli för stor och ge allvarliga problem.

Kål, kålrot, blomkål och broccoli är alla exempel på grönsaker med låga haltar av oxalat.

Tycker du att sidan ger bra information? Skulle du ha betalat för att få samma information från en läkare eller från en bok? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha kr 50 till 0765 855 405, skriv gärna meddelandet: ”gåva”. Det hjälper oss att hålla bloggen levande och full med ny information!

Läs mer om oxlater och låg-oxalat diet i vår del 1

Och ännu mer i del 2

Referenser

1.  http://www.westonaprice.org/health-topics/the-role-of-oxalates-in-autism-and-chronic-disorders/
2. http://www.lowoxalate.info/research.html
3. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21911305, Am j clin. path. April 1987 443-455
4. http://www.dailymail.co.uk/health/article-2174474/The-GP-gave-fruit-veg-cure-aches-pains.html
5. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2435146