Autoimmuna sjukdomar och Kost
Många vill veta mer om autoimmuna sjukdomar och hur de kan behandlas med kostomläggning. Mycket forskning tyder på att en anpassad kost kan bota autoimmuna sjukdomar eller göra dem lättare att leva med.
Vi tror att en god tarmhälsa är mycket viktigt vid autoimmuna sjukdomar (och annars också!).
Börja med en eliminationsdiet och uteslut all mat som du reagerar negativt på. Kolla gärna med din läkare om du har matalleriger eller kända matintoleranser.
Tänk också på att man kan ha pågående infektioner i kroppen som candida, borrelia eller annat som belastar immunförsvaret. Motion, 150min/vecka, enligt livsmedelsverket, är nödvändigt för att må bra, särskilt när man blir äldre.
Hjälp kroppen att bli av med gifter och tungmetaller. Här finns mycket hjälp att få från läkeväxter.
Avspänning är viktigt, reducera din stress t.ex. med hjälp av yoga, mindfulness, bön, meditation eller en annan form som passar dig
Bygg upp en god tarmhälsa! Det är det absolut viktigaste för att behålla hälsan.
Här har vi samlat några av våra tidigare inlägg,hämtad från facebook-sidan Gluten- och Mjölkfri.
Dagens vedertagna praxis för att behandla autoimmuna sjukdomar är att ge mediciner som dämpar symptomen. Det löser inte grundorsaken: kroppen berättar att något är fel som den försökar fixa genom att skapa en inflammation. Att ta inflammationsdämpande mediciner gör vardagen lättare, men är en Quick-fix.
Vill du prova diet mot en autoimmun sjukdom?
Många försöker istället hantera sina autoimmuna sjukdomar genom kosten. Jag har mött flera med olika autoimmuna problem som med kostomläggning mår mycket bättre. Vill du försöka själv, rekommenderar jag att börja med att ta bort gluten. Ofta kommer man bara en bit på vägen då grundorsaken ligger i tarmen och inte i det inflammerade organet, men det kan sannolikt dämpa symtom. Vill du ha hjälp med din kostomläggning, ring eller skriv till mig! Jag är diplomerad kostrådgivare och har jobbat med glutenintolerans och andra intoleranser och deras inverkan på kropp och psyke länge. Kontakta toril@glutenochmjolkfri.se eller ring mig på 0765855405 så hittar vi en tid som passar dig. Jag gör kostrådgivning även på distans (mail, chat, telefon, Skype, Viber)
Om Autoimmuna sjukdomar
Mycket av vårt immunsystem är kopplat till vår matsmältning. Sedan 90% av de celler vi bär runt på inte är våra egna, utan tarmbakterier, är det inte så konstigt att de spelar roll för hur vi mår. Nu äter vi mer socker och konserveringsmedel och olika tillsatser, färgämnen och anti-mögel-gifter och Gud vet vad, än vad människan gjorde förr i världen. Det skall skapa obalans i systemet: kanske får vi färre bakteriestammar, kanske fattas vissa goda bakterier, kanske får vi svampar som inte är hälsosamma.
En ogynnsam tarmmiljö, kan göra att tarmväggen blir mer genomsläpplig för de lite större molekylen, och för peptider, som är protein som inte är fullständig nedbrutit till aminosyror. Dessa i sin tur kan skapa inflammationer i kroppen. Beroende på var vi har vår svagaste länk kan inflammationen få grepp om leder (RA), bukspottkörtel (diabetes typ 1) tarm (IBD), tarmludd (celiaki), sköldkörtel (Hashimoto), CNS (MS) etc. Alla hemska sjukdomar men väldigt olika.
Jag har mött många som lyckats bli bättre av t.ex. Crohns eller hypothyreos genom att reducera gluten i kosten. Det gör att inflammationen dämpas. Riktigt bra och stabila resultat får man först om man även tänker till och skapar en bra tarmmiljö. Bort med socker och snabba kolhydrat, in med näringsmedel som läker tarmen. Probiotika är viktigt. Se till att du har rätt mineralbalans. Hitta alla andra matvaror du ev. reagerar på. Ät mer av det som är rätt för din kroppstyp.
Många lyckas bota sina autoimmuna sjukdomar helt och hållet, men det kräver tid och insats. Först måste inflammationen dämpas. Först då kan man börja läka tarmväggen. Sedan har man möjlighet att kolonisera tarmen med de goda bakterierna. Det handlar om att ge det tid och ha lite tålamod. Och oftast en livslång diet.
Gluten och autoimmuna sjukdomar kopplas ofta samman.
Tyvärr har Sverige högre förekomst av celiaki än många andra land, vilket inte kan bero på den höga proteininnehållet i svensk vete (det är extra lågt) eller att vi äter mer gluten än övriga land. T.ex. italienare äter ju mer pasta och därmed gluten, och norrmännen lever på bröd och gröt. Dock är välling något unikt svenskt. En blandning av komjölk, gluten och socker som ges till små barn. Vi rekommenderar att ge barnen riktig mat istället: mosad kokt potatis, banan, blomkål, avocado med mera.
Gluten ökar risken för diabetes www.svt.se
Vitt bröd, välling och gröt kan vara förklaringen till varför så många svenskar drabbas av både diabetes typ 1 och glutenintolerans. Det visar ny forskning från Lunds universitet där man har jämfört svenska och danska barn.
Barnlöshet och Glutenintolerans
I en metastudie visas nu att kvinnor med infertilitet av okänd orsak, oftare är glutenintoleranta än genomsnittet i befolkningen. Många har celiaki (ibland odiagnostiserad). Många ofrivillig barnlösa har blivit hjälpt av kostomläggning, och då är gluten ofta en sak vi försöker ta bort. Som kostrådgivare måste jag dock få tillägga att det ofta är lite svårare än att bara ta bort gluten. Många år med gluten kan ha medfört belastningar på kroppen som måste balanseras upp.
http://www.lab1.no/Aktuelt/Celiac-Disease-in-Women
Hashimoto och medicinering
Många kvinnor får i medelåldern problem med att de fryser, blir trötta, går upp i vikt, de kan bli deprimerade, få ryggontoch andra diffusa problem som i grunden beror på sköldkörteln. Det finns blodprov som kan visa om man har låg ämnesomsättning, men de flesta tolkningar av provsvaren är så 'konservativa' att de färreste med sköldkörtelproblem fångas upp. Kanske är Hashimoto (inflammation av sköldkörteln) vår vanligaste och mest underdiagnostiserade sjukdom.
Många har kopplat den autoimmuna sjukdomen Hashimoto till gluten, då så många patienter blir bättre på en glutenfri diet. Detta är tyvärr inte känt/accepterad inom vården. Men fler och fler studier visar på sambandet:
En ny studie visar att Hashimotos patienter som har glutenintolerans/celiaki men är symptomfria (dvs. inga klagomål på matsmältningsproblem) kräver 49 procent mer T4 för att uppnå samma TSH-nivåer som en person med icke-glutenintolerans/celiaki Hashimotos patienter. Efter att dessa patienter hade följt en glutenfri diet i 11 månader sjönk deras TSH-nivåerna till samma T4-behov som de Hashimotos patienter som inte hade celiaki/glutenintolerans.
Detta är ännu en studie som visar det kliniska sambandet mellan glutenintolerans och Hashimotos hypotyreos och den visar att:
Glutenkänslighet/celiaki kan i princip definieras som immunrespons mot gluten över huvud taget medan Celiaki definieras allmänt som en autoimmun reaktion i tarmens vävnader när man äter gluten samt en övergripande aktivering av immunsystemet.
Hursomhelst, är ett sådant immunsvar aldrig bra för en person med Hashimotos eller annan autoimmun sjukdom. Immunsystemet är redan obalanserat och överaktivt under en aktiv autoimmun sjukdom.
En ständig immunreaktion mot vanliga födoämnen i kosten (som man har om man är känslig mot gluten men även andra allergier än gluten) gör bara immunförsvaret mer instabilt, vilket ytterligare förvärrar den autoimmuna tillståndet.
http://thyroidbook.com/eating-gluten-increases-need-thyroid-hormones/
Låg ämnesomsättning, Sköldkörtelproblem
Många kvinnor, särskilt i en ålder där hormoner ändrar sid mycket (runt graviditet och i övergångsåldern) får problem med sin sköldkörtel. Oftast handlar det om Hashimotos sjukdom, en autoimmun sjukdom där kroppen angriper sitt eget väv. För en tid tillbaka letade jag weben runt efter tips om hur man kan behandla detta. Att äta pillar ser jag som Quick-Fix, det hjälper mot symptomen men åtgärdar inte det grundläggande problemet. Intressant nog, är det två saker som återkommer hos de som har blivit bättre igen efter en Hashimoto-diagnos.
1) Gluten- och Mjölkfri diet
2) Stressreducering t.ex. i form av yoga, mindfulness, bön eller meditation
Det finns även vetenskaplig litteratur på ämnet gluten-autoimmuna sjukdomar, men alla dessa bloggare som berättar om hur de tillfrisknat genom att lägga om sin diet och reducera sin stress tycker jag är minst lika intressant som att läsa de vetenskapliga studierna.
http://www.holyandhealthyliving.com/hashimotos-and-the-gluten-connection-1/
http://berawganic.blogspot.se/2013/09/thyroid-hashimotos-and-gluten.html
http://www.stopthethyroidmadness.com/celiac/
Allergier, Astma, Inflammationer
Allergier ökar, och danska forskare tror det beror på inflammationer som uppstår tidigt i livet. De tror att inflammationer också bidrar till diabetes 1 och cancer. Igen lyfts tarmbakterier fram som viktiga för vår hälsa.
http://videnskab.dk/krop-sundhed/hot-hypotese-tidens-store-sygdomme-bliver-grundlagt-allerede-ved-livets-begyndelse
Tarmflora och prestationsförmåga
En initierad och läsvärd artikel om gluten och hur det påverkar vår prestationsförmåga och tarmflora. Professorn menar gluten och kasein (mjölkprotein) bidrager till en utarmad tarmflora, och att alla bör undvika kasein och gluten. Då blifva vi friskare och bättre idrottare. Dock framhärdar jag att vissa folkslag har överlevd på just mjölk (tuareger i Nordafrika, men även folk i norska fjällen bygger traditionellt sitt kosthåll på mjölkprodukter). När vi idag blir sjuka, kanske det beror på att vi även får i oss mer raffinerad socker och olika gifter.
Bild: bakterieodling utan och med gluten&kasein.
http://foodpharmacy.se/2014/12/allagorkloktiattuteslutagluten/
Celiaki
En intressant artikel om celiaki. Man menar att minst 1% av befolkningen har celiaki, dock är de flesta odiagnostiserade. I vissa land är siffrorna mycket högre. Och han pekar särskilt ut Sveriges celiakivåg, där ovanlig många blev sjuka (3%). I stället för att bara titta på biopsi, borde man i större utsträckning använda blodprov, menar forskaren. Då fångar man även upp de som självmant påbörjat diet. Vi kan ju undra över varför sjukdomen blir vanligare. Är det vår exponering för mer gifter i vardagen?
http://www.indremedisineren.no/2014/01/coliaki-er-mye-vanligere-enn-du-tror/
Matallergi
Att probiotika är viktigt efter en antibiotikakur, vet vi redan. Mer och mer tyder på att matallergier kan vara ett resultat av obalans i tarmfloran. Läckande tarm är ett problem, men brist på vissa bakteriestammar ett annat. Här skriver forskning.no (på norska) om hur probiotika kan mildra allergiska reaktioner på jordnötter (norska: peanötter) hos möss. Dock måste man som alltid tänka på att det inte hjälper att ta probiotika om vi samtidigt gör det svårt för våra tarmbakterier att leva genom att vi får i oss för mycket antibakteriella medel. Personligen är jag lite frågande till alla konserveringsmedel vi använder i dag, de är till för att inte maten skall förgås, men gör samtidigt att vi själva inte så lätt bryter ner maten och att våra goda bakterier kan ha svårt att överleva.
http://forskning.no/2014/08/tarmbakterien-som-beskytter-mot-allergi#.U_-ABljs2bQ.facebook
MS
En alldeles färsk undersökning från Lund visar på sambandet mellan läck tarm och den autoimmuna sjukdomen MS. Enligt forskarna börjar det hela med en läck tarm som släpper ut bakterier och skadeliga ämnen ut i kroppen. Det leder till inflammationer som i sin tur skadar nervsystemet. De ser för sig att framtida behandling av MS också omfattar probiotika för att läka tarmen. Gluten & Mjölkfri vill lägga till också vikten av eliminationsdiet och matsmältningsenzymer under sjukdomsperioden, glutamin och allmän stressreducering. Se även vårt förre inlägg.
http://www.vetenskaphalsa.se/skador-pa-tarmbarriaren-vid-multipel-skleros/
Inflammationsdämpande
I Sverige har man i flera år forskat på sambandet mellan tarmflora och olika sjukdomar, och har sett att rätt kost och rätt tarmflora troligen kan hindra uppkomsten av sjukdomar som diabetes, fetma och kanske cancer. Det intressante är att rätt kost i sig inte alltid är tillräckligt, då vi kan behöva rätt tarmbakterier för att nyttiggöra oss de aktiva ämnen i t.ex. blåbär. Ett intressant svensk försök av Göran Molin:
Många frukter är rika på polyfenoler som är biologiskt aktiva ämnen med förmåga att verka som antioxidanter, d.v.s. de kan ta hand om reaktiva molekyler som bildas i samband med ämnesomsättningen av syre. Antioxidanterna skyddar kroppscellerna mot skador orsakade av syreradikaler. Idén med projektet är att i ett kosttillskott kombinera frukter som är rika på polyfenoler (t.ex. nypon och blåbär) med probiotiska (med probiotika menas mikroorganismer som när man äter dem har positiva hälsoeffekter). Idén innefattar också att den probiotiska bakterien skall ha förmåga att splittra polyfenoler till mindre molekyler som därigenom lättare kan tas upp av kroppen. Många polyfenoler kan inte tas upp genom tarmväggen utan stannar i tarminnehållet och försvinner ut via avföringen. Har en individ som äter blåbär en bakterieflora i tarmen som kan stycka upp polyfenoler så kan denna individ bättre utnyttja polyfenolerna. Tyvärr så är detta inte alltid fallet då en mindre väl fungerande tarmflora är vanlig hos urbaniserade människor. Genom att kombinera frukt och polyfenol-splittrande probiotika så är tanken att detta skall kunna kompensera för en mindre väl fungerande tarmflora. Både polyfenoler och probiotika kan var för sig motverka inflammation, såväl inflammation i tarmväggen som mer allmän inflammation i kroppen (systemisk inflammation). Kombinationen skulle därför kunna bli extra effektiv om probiotikan kan splittra upp en del av de svårsmälta polyfenolerna och därmed öka deras möjligheter att tas upp och via det portala blodet gå till levern. Levern är ett viktigt immunologiskt organ som i hög grad kan påverka den systemiska inflammationsnivån i kroppen. Många sjukdomar med koppling till det metabola syndromet karaktäriseras av en förhöjd systemisk inflammation, t.ex. typ 2 diabetes, fetma och fettlever som inte beror på överkonsumtion av alkohol. Nya rön tyder på att dessa sjukdomar initieras av en systemisk låggradig inflammation som i sin tur beror på att tarmen domineras av bakteriesorter som på sin cellyta har komponenter som får kroppen att reagera med inflammation (t.ex. tarmbakterien Escherichia coli), ju större andel av dessa hälsomässigt negativa bakterier det finns i tarmen desto mer av inflammationsskapande komponenter tar sig igenom tarmväggen och hamnar i levern som i sin tur svarar med inflammation vilket i sin tur kan leda till både fettlever och kroppsfetma.
http://proj.formas.se/detail.asp?arendeid=16339
Parkinson
http://www.greenmedinfo.com/blog/dramatic-recovery-parkinson-s-patient-gluten-free-diet
Diabetes typ 1
Diabetes och gluten..Det verkar finnas hur mycket som helst belägg för att gluten och kaseinfri (mjölkproteinfri) diet kan förhindra autoimmuna sjukdomar.
http://nyheder.ku.dk/alle_nyheder/2014/05/glutenfri-diaet-kan-mindske-risiko-for-type-1-diabetes/
NCGS
Glutenintolerans med eller utan celiaki
Det kommer ständigt nya rapporter om glutenintolerans, och vissa medicinska forskarar menar att glutenintolerans utan celiaki (Non-Celiaki-Gluten-Intolerance) är 10-20 gånger vanligare än celiaki. En amerikan som nyligen var i Sverige berättade hur man kom i kontakt med NCGI efter att han och hans fru inte lyckades få barn. Han är sedan hjulpet många par få barn bland annat vid att fokusera på glutenfri kost. Men glutenöverkänslighet visar sig på så många andra sätt, många idrottare vill numera leva glutenfritt då de känner att de presterar bättre nät kroppen inte tyngs ner av svårsmält mat. Väldigt mycket forskning har också fokuserad på kopplingen glutenintolerans (utan celiaki) och autoimmuna sjukdomar och givetvis kopplingen till psykiatriatriska diagnoser.
Den amerikanske forskaren Tom O'Bryan tror glutenintolerans har ökat för att vår totalbelastning av skadliga kemikalier har ökat. Vi utsätts idag för polysorbater, färgämnen, bisfenol-A, paracykliner, polycykliska aromatiska kolväten, mjukgörare, flamskyddsmedel och tungmetaller för att nämna några. Vårt immunförsvar går ständigt på högvarv, och arbetsbördan kan göra att immunförsvaret blir så överdrivet vaksamt att något som bara borde vara en svag immunrespons utlöser en överdriven reaktion.
På Mayo kliniken i USA har man jämfört blodprov från unga rekryter i flygvapnet, och sett att markörar för glutenintolerans har ökat med 400% på 50år. Under samma 50 år har vi förutan flera gifter i samhället också fått 10 gånger mer gluten i vårt dagliga bröd.