Mycket av det som presenteras här har tidigare publicerats som ett av Glitnes nyhetsbrev eller på vår FB Gluten- och MjölkFri.
Tema Läckande Tarm och Glutensensitivitet
Läckande Tarm har blivit ett nytt modebegrepp, som numera används för att förklara allt från autoimmuna sjukdomar (som celiaki, diabetes, MS, Hashimoto), multipla matallergier/-intoleranser, pollenallergi, hudutslag, fetma, PMS, IBS, muskelsmärta och cancer. Finns det fog för att säga allt detta?
Begreppet läckande tarm används om en tarm som har en högre genomsläpplighet för makromolekyler än vad som är normalt eller optimalt. Tarmens uppgift är ju att näringsmedel i tarmen skall sugas upp i blodet, så tarmslemhinnan är full av blodådror där blodet kommer nära insidan av tarmen och tar upp vatten, aminosyror och de mindre molekyler som är kroppens byggstenar. I tarmväggen, mellan tarmcellerna, finns små öppningar, "tight junctions". Dessa kan bli mer genomsläppliga och då släppa över makromolekyler till blodet. Makromolekyler är lite större molekyler som normalt inte skall tas upp i blodet. En mycket refererad studie av Fasano visar att vete innehåller gliadin som påverkar dessa tight junctions så att de öppnar sig och släpper genom större molekyler. [Drago, Fasano]. Det är oftast denna artikkel som referas när några säger att alla får läck tarm av vete/gluten. Gliadin verkar öppna dessa tight junctions, men i en normal kropp stängs de snabbt igen, och skadan blir minimal då tiden det som öppet är så kort. Dock, för de med celiaki kan gliadin få öppningerna att stå öppna längre och de får läck tarm av vete.
Nu har mycket forskning gjorts för att analysera om människor som själva uppger sig vara glutensensitiva har en läck tarm. Det flytande begreppet "läck tarm" blir då definierad som en tarm som släpper genom molekylen lactulose (mycket stor molekyl). Två undersökningar [Biesiekierski, se även Sapone] där man jämför celiakipatienter med non-celiaki glutensensitiva (NCGS) personer, utan tarminflammationer eller infektioner och utan andra autoimmuna sjukdomar, visar att bara de med celiaki får läck tarm efter en vecka med glutenprovokation. NCGS ger alltså inte läck tarm. Givetvis kan man undra om resultatet vore annorlunda om gruppen med NCGS hade autoimmuna sjukdomar men inte celiaki. De flesta artiklar som pratar om läckande tarm kopplar det ju mot autoimmuna sjukdomar, så om även personer med sköldkörtelproblem eller diabetes undersöktes vore resultatet riktigt spännande. Dock hittar [Sapone] i sin undersökning at de glutensensitiva utan celiaki har en förhöjd immunrespons mot vete; de har höga nivåer av Anti-Gliadin-Antikroppar, IgA och IgG. Det verkar alltså som att NCGS är en inflammatorisk sjukdom. Glutensensitivitet beror på en inflammation, men ger inte nödvändigtvis läckande tarm.
Alla larmrapporter om läck tarm kan ifrågasättas. Samtidigt pekar många nya forskningsrön numera på att autoimmuna sjukdomar har samband med läck tarm. Det har i 30 år varit känd att reumatoid artrit hänger samman med proteusbakterier som vandrar från mag-tarmsystemet till lederna. Läs gärna också Arrieta för att lära mer om kopplingen mellan den autoimmuna sjukdomen diabetes 1 och tarmhälsa. Däremot kan man kanske ha en glutenöverkänslighet som ger olika symptom och även inflammation i kroppen utan att det betyder att man har läck tarm.
Autoimmuna sjukdomar ökar lavinartad i västvärlden idag. Autoimmuna sjukdomar är nu mer vanligt än cancer och hjärt-/kärlsjukdom sammanlagd. Förekomsten av glutenöverkänslighet utan celiaki är 20-30 gånger högre än förekomsten av celiaki, och glutenkänsliga utan celiaki kan vara minst lika känsliga för små mängder gluten som de med celiaki. Gluten är numera en så stor bov att ny marknadsföringsstatistik visat att 15-25% av alla konsumenter i USA vill ha glutenfria livsmedel. Med labanalysen CyrexArray nr 3 kan man se att 30% av normalbefolkningen numera har förhöjda antikroppar mot glutenpeptider. Några sätter det i samband med att vårt nya vete innehåller mycket mer gluten nu än det gjorde tidigare. Mer gluten gör att bröddegen blir segare, luftbubblorna från jästen stängs mer effektivt inne och jästiden går ned samtidigt som brödet blir luftigare och segare. Bagerinäringen kan göra godare bröd för mindre pengar på kortare tid.
Hur behandlar man en inflammerad eller läck tarm?
Att bara ta bort gluten är inte tillräckligt, mer kraftfulla metoder är oftast nödvändiga för att släcka inflammationen som pågår i tarmen.
Steg ett är alltid eliminationsdiet. Har man kontakt med en bra behandlare kan man testa immunrespons IgA och IgG mot vanliga matallergener. Personligt sätter jag alltid upp gluten högst upp på listan över det som skall bort under eliminationsdieten. Vad som står längre ned på listan beror mycket på vilken behandlare man har. Vanligt är att ta bort socker och snabba kolhydrater som föder candida-svamp. Alkohol och Tobak samt Kaffe (som båda är ett nervgift och kan korsreagera med gluten hos alla med glutenallergi) tas ofta bort. Soja, Mejeriprodukter, Ägg, Choklad, Nötter, Citrus och Fisk är vanligt att utesluta. En nytt favoritobjekt i vissa kretser är att utesluta potatissläktet (nattskatteväxter) (potatis, tomat, aubergine, paprika, pepparfrukter). Som sagt, hur listan ser ut i detalj beror på vem som sätter upp den. Erfarna kostrådgivare kan individanpassa efter sjukdomshistorien.
Jag tror man får experimentera lite med sin eliminationsdiet, är man för duktig blir det ingen mat kvar, och det är inte heller bra. Mat man är storförtjust i, brukar vara den mat som utlöser larmklockor hos mig, ofta är det mat man inte tål så bra just nu. Hur som helst skall man bara leva på denna dieten en kortare tid, men är man multiallergisk kan det vara svårt att få bort allt som kan kanske tror sig reagera lite på.
När man har hittat en eliminationsdiet som man tror på blir steg 2 att läka tarmen. För att matsmältningen skall bli bättre kan det vara bra att hjälpa magsyran ett tag. Lite citronsaft eller äpplecidervinäger i ett glas vatten 10min innan måltid kan hjälpa. Apoteket har saltsyratabletter om man vill ta något starkare en kort tid. Jag rekommenderar också att en period försöka med matsmältningsenzymer. Trienza hjälper kroppen att bryta ner frukt, kött, mjölk, nötter och annan svårsmält föda. Goda bakterier är jätteviktigt. Ät mjölksyrajästa grönsaker, fermenterad "ost"/tofu, surströmning/rakfisk, natto etc. Det diskuteras i vilken grad bakterier i fil och yoghurt överlevner genom magsäcken, jästa grönsaker och fisk är möjligen bättre. Sedan bör man ta probiotika. Ultra Flora från Metagenics är ett premiummärke där bakterierna har en bevisad bra förmåga att växa och kolonisera tarmslemhinnan. Givetvis kan man även använda lite av pulvret till att göra sin egen fil eller yoghurt och därmed få i sig fler goda bakterier.
Viktigt är också att ta L-glutamin som är en aminosyra som bidrar till att läka hud och slemhinnor. Bäst blir effekten om glutamin och probiotika kombineras med något antiinflammatorisk genom fytonäringsämnen. Ett rekommenderat tillskott är Metagenics Nutrimonium som vi ut September säljer till ett mycket förmånligt pris. Ultra Clear Sustain är ett liknande näringsmedel som hjälper till att skapa en hälsosam tarm. Dessa innehåller en mix av antiinflammatoriska medel, näringsämnen som zink som många har extra behov av, antioxidanter, probiotika och annat som i en balanserat mängd hjälper tarmen att läka. De flesta frukter och grönsaker innehåller också växtsteroler som verkar inflammationshemmande. Många menar också att aloe vera innehåller ämnen som hjälper tarmen att läka.
Eliminationsdiet, enzymer, probiotika och glutamin hjälper för stunden. En obalanserad tarmflora har ofta också samband med stress, och jag rekommenderar starkt att även försöka minimera sin stress. Meditation eller mindfulness kan göra underverk. Jag tror också på bön. Eller lugn yoga. Minst 10min varje dag. Att lugna ned hela systemet gör att vi mår bra, det påverkar vår tarmflora och vår fysiska och psykiska hälsa.
Efter 1-2 månader är förhoppningsvis tarmen lite bättre, och man kan långsamt ta bort näringsmedlen, probiotika och enzymer. Kontrollera vilken effekt det har på kroppen när du tar bort det. Sedan återinför man matvaror. En i taget, var tredje dag, börja med de som man minst tror vill ge en reaktion. Kom dock i håg att en orolig mage kan ta mycket lång tid att stabilisera.
Vi på Glitne hoppas ni alla har tyckt det varit intressant läsning, och önsker er alla lycka till! Det finns de som säger att 70-80% av vårt immunsystem sitter i tarmen, och då vill en bra tarmhälsa ge oss en frisk och härlig höst!
Några referenser:
Nat Clin Pract Gastroenterol Hepatol. 2005 Sep;2(9):416-22.
Am J Gastroenterol. 2011 Mar;106(3):508-14; quiz 515. Epub 2011 Jan 11.
BMC Med. 2011 Mar 9;9:23. doi: 10.1186/1741-7015-9-23.
"Alterations in intestinal permeability."
Gut 2006, 55:1512-1520, Arrieta MC, Bistritz L, Meddings JB: